Karins

...Har jag äntligen gett mig ro att sätta mig ner vid datorn för att skriva det här inlägget. Dagen började med skola, hade två tunga föreläsningar på förmiddagen och eftermiddagen. Orsaken till varför dom känns tunga är mest för att jag tycker dom berör mig, det handlar om det som har varit en vardag hos mig. Tycker inte om att sitta och lyssna på vad föreläsaren säger för det känns som det river upp oläkta sår hos mig. Så föreläsningarna brukar resultera i att jag sitter och spelar på telefonen för att inte höra på vad hon säger. Trist, men sant!

Efter skoldagen tog jag bussen hem och gick in till apoteket, där mamma jobbar. Min hyresvärd ringde mig igår och berättade att lägenheten redan var tom så jag skulle få den redan idag. Hon hade lämnat nycklarna till mamma, så jag hämtade dom och gick sedan till lägenheten för att kolla läget, hade Malin som sällskap. Lägenheten såg ungefär ut som den gjorde första gången fast utan möbler. Gjorde inte så mycket mer där sen så Malin skjussade hem mig.

Kom tillbaka till lägenheten för att fixa lite, mäta och planera hur jag ska gå till väga till näst. Mamma och pappa kom och hjälpa mig. Köksväggarna skall spacklas och målas om så morgondagens program blir att tvätta av väggarna så målfärgen fastnar. Medan jag var där ensam i MIN lägenhet, jaa'a min lägenhet...bubblade massor av känslor och tankar upp till ytan. Skall jag faktiskt klara av att bo här ensam? Vem skall ta hand om mig? Måste jag göra allt själv? ... och massor av andra besvärliga tankar som jag inte klarar av att skriva ner för redan nu så gråter jag.